Jag tycker mig ana jordens rundning där jag står på höjden ovanför Kivik strax före soluppgången. Havet ligger stilla nedanför backafallet och fiskeläget har ännu inte vaknat. Om en stund kommer jag att se motsatt vy från Killegårdens terrass, upp mot backarna och Lilla Stenshuvud.
Kivik är en plats där landskapet och historien hör samman. Här finns spår av människor sedan årtusenden tillbaka. Under sillfiskets och segelsjöfartens århundraden växte välståndet. Från slutet av 1800-talet förändrades landskapet när de första fruktträden planterades på sluttningarna ovanför havet. Konstnärer, författare och sommargäster följde efter. Men fortfarande är det kanske platsen själv som utgör den starkaste dragningskraften. Ljuset, havet och mötespunkten mellan kust, backlandskap och odlingsmark.
"Innanför var kullersten, och hästars järnskor slog gnistor mot stenen, och det var råmanden och grymtningar och människors röster, det var djurs dofter och blommors och kryddors, det var bin i kuporna och ost till tork och hundar och barn och trätofflor och stockrosor och storkbon och brödbak i den stora ugnen som stack ut på baksidan. Och utanför det slutna rummet var vägen och vinden och världen och valvet av blå himmel och vita moln och solens rörelse från öster till väster och tidens gång. Det var bondens borg, det var lä och ro." Tomas Löfström ur boken På Österlen
Jag känner inte Killegårdens historia i detalj. Märkligt nog återfinns gården varken i Boken om Kivik eller i Gods och Gårdar från 1944, den tidens motsvarighet till sociala medier för lantbrukare och godsägare. Det förvånar. Killegården var en betydande gård - med mark, goda byggnader och ett ovanligt strategiskt läge ovanför fiskeläget. Kanske är förklaringen enklare än man först tror. Gods och Gårdar var också en plats för redovisning av arealer, djurbesättningar och framgångar. Ett visst mått av skryt hörde till genren. Och man valde om man ville vara med. Kanske var Killegården en av de där gårdarna som aldrig hade något att bevisa. Vissa gårdar lämnar spår i arkiven. Andra lämnar sina spår i landskapet. Killan. Bäcken. Markerna. Backafallet. Äppelodlingarna. Fiskeläget nedanför. Det är som om Killegården berättar sin historia genom kontinuitet snarare än dokument. Som en gammal ek. Den bara står där.
Killegården är inte ett museum. Det är en levande gård som fortsatt att anpassa sig efter människorna som bor och verkar här. Varje generation har lagt till sitt kapitel. Nästa återstår att skriva.
I början av 1990-talet flyttade Österlens Läkarpraktik hit. Under åren som följde kom människor till gården, inte för att köpa äpplen eller sälja spannmål, utan för att söka vård. De gamla ekonomibyggnaderna byggdes om från grunden och fick nya uppgifter. Stall och uthus blev mottagning.Trädgården restaurerades och nyplanterades.
Sedan dess har gården fortsatt att förändras i takt med sin tid. Nästa ägare utvecklade verksamheten vidare och skapade ett mindre hotell med rum för gäster som sökte lugnet, havet och Österlens speciella rytm. Flera ägare har därefter satt sina avtryck, stora som små.
Nuvarande ägare tog över hösten 2021 och har fortsatt arbetet med samma varsamma, energiska ambition. Gästrummen har uppgraderats, badrum förnyats och nya funktioner tillkommit. Den stora verandan mot söder hör till de mer synliga tillskotten. När morgonsolen stiger över trädgården och havet glimmar mellan träden är det lätt att förstå varför den kom till.
Jag brukar vara ensam under mina morgonturer med kameran. Men här börjar dagen tidigt. När de tio rummen är fullbelagda råder febril aktivitet i kök och matsal redan vid halv sex. Ugnen värms upp. Surdegsbrödet gräddas. Kaffet bryggs. Bord dukas och ljus tänds. Men en morgon som denna kommer nog de flesta välja något av borden på innergården och avnjuta sin frukost i solskenet under öppen himmel. Att driva en gård som denna är således ingen livsstil för den som tycker om sovmorgnar! Men för den som trivs med människor, doften av nybakat bröd och känslan av att skapa något som uppskattas av andra, ger arbetet mycket tillbaka. Formellt drivs Killegården som Bed & Breakfast. Men känslan är snarare den man möter på en klassisk dansk kro. I dag serveras frukost. Men både kök, matsal och gårdens övriga utrymmen ger möjligheter för den som vill utveckla verksamheten vidare.
Så tänk om Killegården är pusselbiten i din livsidé? Under arbetet med ett prospekt tillbringar jag många timmar på plats. Jag fotograferar i gryningen och återvänder i kvällsljuset. Jag sitter en stund på en trappa eller en bänk och funderar över vad som gör gården och platsen unik. På Killegården är svaret mångfacetterat. Kanske handlar det om kombinationen. Om att livet här rymmer både privatliv och värdskap. Både stillhet och verksamhet. Kanske handlar det om att gården redan bevisat att den fungerar för allt detta. Generationer har bott här. Företag har vuxit fram. Gäster har återvänt år efter år. Siffrorna över beläggningsgrad, bokningar och intäkter är goda. De har förstås också sin betydelse. Men sällan eller aldrig börjar ett nytt kapitel i livet med ett kalkylblad. Hjärtat kommer först när det gäller livsförändrande beslut. Känsla och förnuft, i nämnd ordning. Så kanske har du redan börjat fundera över livet här. På hur dagarna skulle kunna se ut. På vad du skulle kunna göra med alla möjligheter som ryms. Killegården är en gård som ska fyllas av liv och verksamhetslust. Kanske går den framtiden till mötes i dina händer.
